Sköna söndag...

Även om det är ett program jag minns. Super Ted, och alla modevisningar så är det inte det programmet jag talar om utan det verkliga livet.
Dagen i dag har ju vart så himmelskt skön. En lång skön sovmorgon och även om jag vaknade med den där envisa huvudvärken som vägrar ge sig så hade jag tid att komma till sans med hjälp av en värktablett. Därefter hade vi en lugn skön frukost som sedan följdes av att jag startade upp ett långkok. Fint söndagsbesök skulle vi få minsann och då gällde re att servera kvalité. Älg är ju som tacksamt många gånger.
En rolig prommis med världens gosigaste knasjycke fick också klämma in sig under punkten övrigt på den obefintliga dagordningen. Vad  roligt det är med djur och barn. Vi lekte kurragömma med vovven Elivs och till barnens stora förtjusning så ville han alltid "va". Tänk er att ha en sådan kompis. En som alltid ställer upp och räknar. Dock var det ingen större utmaning för jycken då det kom till sökandet. Som en jädra spårhund var han på en, inom loppet av någon sekund var man hittad. Stört omöjligt att komma undan.
Det är vackert när barn leker med djur. Man blir lycklig av att se det.

Det osar i huset. Visst, det är på grund av att fläkten ännu inte är installerad. Den stora orsaken till oset är att kidsen gräddar våfflor. Tre barn i ett kök kan liknas vid "Ju fler kockar, desto sämre soppa". Dom bråkar, tjaffsar och kivas mellan gräddningarna. Däremot verkar ändå som att det kommer en färdig produkt ur kaoset. Grädden är till och med vispad. Inte illa pinkat när man har en lillasyster som röjer likt en kniv i en stavmixer. Det är en rätt intressant process att observera. Hur dom efter 4½ år äntligen har kommit fram till den där biten som man kanske skulle kunna likna vid någon sorts "syskonkärlek". Dom är bara styvsyskon och har haft det väldigt tufft med sina relationer till varandra. Men nu verkar det ha landat. Dom vill alltid vara i samma rum, dom vill alltid sitta i soffan tillsammans. Dom vill inte vara hemma utan varandra och dom väljer att vara hemma istället för att dra iväg på andra äventyr. Även om dom tjaffsar och kivas så verkar det vara på ett plan där ingen längre blir sårad och att självklarheten för den andres deltagande är ett faktum. Jag är glad för detta. Mycket glad!

Nu serveras det goda nygräddade våfflor här. Bara att slå sig ner till bords.

Goder afton// Christelle